Likabehandlingsplan

Planen beskriver hur Svanens förskola arbetar för att förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling, så att alla barn kan känna sig trygga.

Vem kan du vända dig till?

Om du är orolig för att ditt barn blir diskriminerat eller kränkt vänder du dig i första hand till ansvarig personal på ditt barns avdelning, i andra hand till rektor och i nästa steg till förskolornas verksamhetschef.

Rektor: Geeshani Fonseka, telefon 072-728 66 41

Telefonnummer till avdelningarna och fler kontaktuppgifter hittar du på sidan Kontakta oss.

Grunduppgifter

Verksamhetsform: Förskola

Läsår: 2024/2025

Planen gäller från: 5 september 2024, då årets revidering är klar och planen fastställs på arbetsplatsträff.

Planen gäller till: Tills en ny revidering är klar och fastställd.

Ansvariga för planen

Rektor är ansvarig för att planen revideras kontinuerligt. Rektor är även ansvarig för att genomföra uppföljningar i verksamheten med syfte att utvärdera planens innehåll och förankring i utbildningen.

Förskolans förskollärare är delaktiga i revidering och uppföljning av planen. Alla som arbetar på förskolan är ansvariga för att planera och genomföra utbildning och undervisning med fokus på att förebygga diskriminering och kränkande behandling.

Vår vision med planen

Alla människors lika värde. Alla har rätt att känna sig trygga i förskolan.

Barnens delaktighet

Personalen använder samtal, observationer och trygghetsronder. Dessa dokumenteras och analyseras i syfte att synliggöra barnperspektivet.

Vi använder pedagogisk dokumentation för att fånga barnens perspektiv och för att göra barnen delaktiga i sitt meningsskapande och lärande.

Rektor följer upp barnens delaktighet och inflytande genom att ta del av dokumentation och genomföra observationer i verksamheten.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Förskolan genomför varje termin en enkät till vårdnadshavare. Resultatet av enkäten ligger till grund för revideringen av planen. När planen är fastställd informerar vi vårdnadshavare och gör planen tillgänglig via Tyra. Planen tas också upp i förskolans framtidsråd.

Personalens delaktighet

En förutsättning för delaktighet är kunskap och medvetenhet. All personal på förskolan har en skyldighet att arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen ska hålla sig uppdaterad genom att läsa Skolverkets publikation Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan har även en blankett för anmälan om misstanke om diskriminering och kränkande behandling, och utbildningsmaterial med Diskrimineringsombudsmannen (DO), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket som källor.

Förskolan har tagit fram en policy för barnets integritet på förskolan.

Barnens trygghet ska alltid prioriteras på förskolan och vägas in i alla beslut. Förskolan planerar och genomför kontinuerligt kollegiala kompetenshöjande insatser i syfte att främja likabehandling.

Förankring av planen

Planen fastställs på en arbetsplatsträff under höstterminen. Det är all personals eget ansvar att ta del av förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Utvärdering av förra årets plan

Hur förra årets plan har utvärderats

Planen för 2023/2024 utvärderades i det systematiska kvalitetsarbetet, i analysen i kvalitetsrapporten för hela läsåret i juni 2024.

Delaktiga i utvärderingen

Utvärderingen genomförs i slutet av läsåret genom att ta del av och analysera förskolans resultat. Detta dokumenteras i läsårets kvalitetsrapport. Rapporten och resultatet tas upp på arbetsplatsträff i början av höstterminen.

Resultat av utvärderingen

Resultatet av förra årets utvärdering visar bra siffror, men också att vi ständigt behöver samtala om och belysa vikten av att arbeta med trygghet, trivsel och barns inflytande och delaktighet.

Vårdnadshavarenkäten om trygghet, trivsel och barns delaktighet och inflytande visar ett resultat över 7 på samtliga frågor utom en, som landar på 6,92. Frågorna i enkäten (skala 1–10):

Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan: 8,04
Jag upplever att mitt barns känslomässiga behov (som tröst, närhet och bekräftelse) tillgodoses på förskolan: 7,94
Jag upplever att förskolan ger mitt barn en bra balans av aktivitet och vila under dagen: 7,99
Jag upplever att barnen får framföra sina åsikter och tankar på förskolan: 8,08
Jag upplever att barnen blir sedda och hörda av pedagogerna: 7,85
Jag upplever att barnen får vara med och bestämma om sin undervisning: 6,92

Personalenkäten om säkerhet och känslomässig trygghet visar resultat över 7 när det gäller tillsyn, förebyggande av konflikter, individuell uppmärksamhet, närhet och tröst. Frågan om riskfyllda områden inomhus och utomhus fick ett lägre värde, och det arbetar förskolan vidare med (se analysen nedan).

Analys från kvalitetsrapporten läsåret 2023/2024

Resultatet ligger över huvudmannens mål på index 7,0 men visar en sjunkande trend över en treårsperiod. I det fortsatta arbetet lägger rektor därför fokus på trygghet för barn, vårdnadshavare och personal.

Vi fortsätter att arbeta aktivt med kända vikarier som får en tydlig introduktion och tar del av hela verksamheten. Att använda samma vikarier har bidragit till en tryggare miljö. Vi låter barnen vara delaktiga i demokratiska beslut så att de får ett reellt inflytande över sin utbildning och vistelse på förskolan. Vi pratar om våra grundläggande värderingar med barnen både i stor grupp och i mindre grupper. Alla i arbetslaget verkar för en demokratisk och hållbar utbildning. Vi arbetar för att barnen ska utveckla empati och förståelse för demokrati, och för att utbildningen ska genomsyras av ett genusperspektiv.

Personalen har uppgett ett lägre värde när det gäller säkerhet. Rektor har därför påbörjat ett arbete med att kartlägga var och på vilket sätt personalen upplever säkerheten, och frågan tas upp på arbetsplatsträffar. Om det finns otrygga miljöer åtgärdas de snarast.

Utvärdering av årets plan

Utvärderas senast: Juni 2025

Hur: Planen utvärderas i samband med det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret.

Ansvarig: Rektor för förskolan

Främjande och förebyggande insatser

Vår vision från verksamhetsplanen 2023/2024

På Edukatus Alliances förskolor utgör barnens meningsskapande kärnan i verksamheten. Personal, barn och vårdnadshavare går till förskolan med lätta steg. Vår förskola gör skillnad genom att förbereda för nästa steg – livet och skolan. Vi har ett koncept och en arbetsmetod som tydligt visar hur vi gör det. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) är alltid närvarande. Det finns ett tydligt samarbete mellan skolan och förskolan.

Vår vision med planen mot diskriminering och kränkande behandling

Vi skapar tillsammans en förskola som präglas av ett positivt bemötande av alla.

Med positivt bemötande menar vi att personalen tar barnens tankar och upplevelser på allvar, engagerar sig i barnens samspel och är lyhörd för stämningar och relationer i gruppen, att alla vuxna är goda förebilder och att vi är öppna för vårdnadshavarnas frågor och funderingar.

All personal har alltid ett positivt bemötande mot vuxna och barn på förskolan. Vi har alltid uppdraget och barnens bästa i fokus. Vi ifrågasätter det förgivettagna och är varandras kritiska vänner.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Mål och syfte

Mål: Alla på förskolan ska arbeta medvetet och förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling i både personalgruppen och barngruppen.

Syfte: Att skapa samsyn, gemensamma ramar och begrepp i hela personalgruppen när det gäller kränkande behandling. Vi vill även utveckla och tydliggöra ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt för att förebygga, anmäla och följa upp kränkande behandling.

Insatser

Planerade aktiviteter:

Vi arbetar kollegialt i tvärgrupper för att träna på att reflektera och samtala om olikheter och meningsskiljaktigheter kring uppdraget, med barnets bästa i fokus. Skolverkets kompetensutveckling Specialpedagogik för lärande är ett forum för detta.
Trygghetsvandringar: alla avdelningar genomför trygghetsvandringar med sin barngrupp. Barnen är delaktiga utifrån sina förutsättningar, kopplat till ålder och mognad.
Temadag: hela förskolan lyfter tillsammans diskriminering och kränkande behandling med barnen under en dag (Förskolans dag).
Vi skapar medvetna och välgrundade arbetssätt där personalen gemensamt granskar och utvecklar sina handlingar och sin verksamhet utifrån styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Att arbeta med förskolans uppdrag med fokus på alla barn handlar om att skapa goda lärmiljöer och ett utvecklingsstödjande klimat, och att motverka att svårigheter uppstår.
Tydliga strukturer är en förutsättning för trygghet hos både barn och vuxna.
Arbetslagen utgår från anknytningsteorin vid inskolning och för att alla barn ska känna sig trygga på förskolan.
Samtliga projekt på förskolan ska innehålla ett inkluderande mål.
Varje arbetslag involverar barngruppen i uppstarten av läsåret för att identifiera problemområden kring känslor, trygghet och relationer i miljöerna ute och inne. Det görs genom trygghetsvandringar och arbete med känslor.

Uppföljning

På arbetsplatsträff i början av vårterminen följer förskolan upp och utvärderar genomförda aktiviteter och vilket resultat de har gett i förhållande till målen.
Enkät till personal, höstterminen 2024.
Enkät till vårdnadshavare, höstterminen 2024.
Rektor analyserar resultatet av båda enkäterna tillsammans med berörd personal och tar vid behov fram en handlingsplan för de utvecklingsområden som identifieras.
Barnsamtal (enkät) och frågor till vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal och framtidssamtal, samt enkät till vårdnadshavare en gång per termin.
Uppföljning på barnhälsomöten.
Uppföljningssamtal som erbjuds vårdnadshavare en tid efter inskolningen.
Rapportering till huvudmannen i kvalitetsuppföljningen, tema 2 och 4.
Dialog, reflektion och analys i arbetslaget vid reflektionsmöten och pedagogisk utvecklingstid.
Arbetslagen har tillgång till en blankett för handlingsplan vid anpassningar och särskilt stöd.

Ansvar: Rektor för förskolan

När: Uppföljning och utvärdering ska vara klar i juni 2025.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Barnenkät
Personalenkät
Vårdnadshavarenkät
Trygghetsvandring
Observation
Dokumentation

Områden som berörs i kartläggningen

Diskriminering och kränkande behandling, med fokus på:

Trygghet
Trivsel
Inkludering och tillgänglighet – barnens inflytande och delaktighet

Hur barn och vårdnadshavare har involverats

Pedagogerna för dialog med barnen, genomför trygghetsvandringar och barnenkät och observerar barnen på förskolan. Syftet är att arbeta förebyggande och kartlägga otrygga situationer och platser inomhus och utomhus. Barnen är delaktiga i förhållande till ålder och mognad, och vi ställer frågorna i barnenkäten till varje barn.

Frågor om barnens trygghet ställer vi i enkäten till vårdnadshavare en gång per termin. Trygghet finns också med som en punkt på barnhälsomöten. Vi återkopplar svaren till vårdnadshavare och använder dem i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vårdnadshavare har alltid möjlighet att ställa frågor om barnens trygghet på förskolan.

Hur personalen har involverats

All personal ska delta i eller ansvara för att ta del av kartläggningen och dess resultat. Pedagogerna dokumenterar, reflekterar över och analyserar kartläggningen och arbetar kollegialt för att förebygga och anmäla diskriminering och kränkande behandling mellan barn och barn, barn och vuxen samt vuxen och vuxen.

Resultat och analys

Processerna kring kartläggningen är viktiga för att skapa en trygg förskola för alla barn. Analysen av kartläggningen görs i början av vårterminen 2025 och skrivs då in i denna likabehandlingsplan.

Rutiner för akuta situationer

Policy

På vår förskola är alla barn alltid välkomna. Det innebär att alla barn ska kunna komma till förskolan och känna trygghet och trivsel. Alla vårdnadshavare ska kunna känna att de lämnar sina barn i en trygg och säker miljö. All personal tar ansvar för att information om diskriminering och kränkande behandling tas på största allvar och utreds enligt våra rutiner.

Så upptäcker vi tidigt trakasserier och kränkande behandling

All personal är närvarande och har uppsikt över de platser där barnen vistas. När personal eller vårdnadshavare upptäcker att ett barn utsätts eller utsätter andra gäller följande:

Den som upptäcker händelsen agerar omgående för att stoppa det som händer.
Händelsen dokumenteras på förskolans blankett.
Vid anmälan om misstanke startar rektor en utredning.

När ett barn kränks av andra barn

Personalen kartlägger händelsen genom observationer och samtal i barngruppen.
Ansvarig personal analyserar händelsen tillsammans med rektor.
Förskolan samarbetar med vårdnadshavare.
Kränkningen anmäls på avsedd blankett, som skickas till huvudmannen för utredning.

När ett barn kränks av personal

Rektor kartlägger händelsen och samtalar med berörd personal.
Åtgärder vidtas i förhållande till hur allvarlig händelsen är.
Rektor informerar berörda vårdnadshavare.

Uppföljning

Uppföljning sker genom samtal med berörda, personal och vårdnadshavare efter en överenskommen tid.

Dokumentation

Kartläggning och dokumentation görs på avsedd blankett. När ärendet är avslutat arkiveras dokumentationen på ett säkert sätt.

Ansvarsförhållanden

All personal är alltid ansvarig för tryggheten i barngruppen och för att bistå vid kartläggning av akuta situationer. Rektor är ytterst ansvarig enligt lag och läroplan. Huvudmannen ska hållas informerad om det aktuella läget på förskolan.

Begrepp

Förskolans arbete utgår från diskrimineringslagen (2008:567) och 6 kap. skollagen (2010:800).

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas plats på en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor där.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om till exempel alla barn serveras samma mat kan förskolan indirekt diskriminera de barn som av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat handla om förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon kallas nedsättande ord kopplade till exempelvis ursprung, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller kön. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotat, kränkt eller illa behandlat.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, till exempel när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling för att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. (Diskriminering)
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar det för de andra barnen och alla skrattar åt Peter. (Trakasserier på grund av kön)

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsidentitet eller könsuttryck avses att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelse som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka visar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan uppmanas också att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. (Diskriminering och trakasserier)

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när nya barn tas in, för att inte få en alltför segregerad barngrupp. (Diskriminering)
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns ett polskt barn som tar illa vid sig. (Trakasserier)

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddhism eller ateism, omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans förskollärare säger: ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” (Trakasserier)
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma, som bär muslimsk huvudduk, när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. (Trakasserier)

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Anna som har adhd får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i det här fallet att Anna ska börja på en annan förskola, där det finns andra barn med samma diagnos och personalen därför har kunskap om den. (Diskriminering)
David har muskeldystrofi som gör att han går ostadigt och lätt faller. Några av barnen brukar reta David och ge honom öknamn. Personalen har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. (Trakasserier)

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört sina storasyskon tala nedsättande om James bror för att han är homosexuell. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. (Trakasserier)
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. (Diskriminering)

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som har valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. (Trakasserier)